Det där med att beskriva miner och kroppspråk ...

kan jag tycka är ganska besvärligt. Ibland kör jag fast totalt. Till exempel nu.Om jag tänker mig en oerhört stilig, lång, mystisk man som huvudkaraktär känns det inte ok vid något som helst tillfälle  att han snörper på munnen. Det passar mer in på Maggie Smiths rollkaraktär i Downton Abbey.

Det är en sak att avläsa kroppspråk, att beskriva det på ett sätt som både är informativt och läsbart är betydligt svårare.Bilderna i inlägget illustrerar engelskans uttryck "pursed lips" och så skulle min tjusiga hjälte kunna forma munnen när han får veta att han måste sysselsätta den odrägliga unga kvinnan i flera timmar. Men inte ens på engelska låter det bra. Vad gör han då? Pressar samman läpparna? trutar med munnen? spänner käkarna? suger in kinderna? rynkar på smalnande läppar och skrynklar ihop underkäken så det blir gropar i kinderna? putar med sammanpressade läppar? Jag bryter ihop ...