NaNoWriMo...

börjar 1 november. Egentligen har jag inte tid att delta, men jag kan inte låta bli. Det är oemotståndligt frestande att kasta sig ut i NaNoWriMos kreativa skrivaryra. Förra året kom jag inte upp i 50.000 ord, knappt mer än hälften. Kommer jag att klara målet i år? Jag är skeptisk...eftersom jag inte hunnit avsluta mitt pågående manus som tänkt. Men om jag inte "vinner" så  gör det ju ingenting. Nån sorts textmassa lär jag väl åstadkomma? Som kanske kan bearbetas vidare eller styckas upp och bli nåt helt annat.

Att gå in och ut ur romankaraktärens huvud

tycker jag inte brukar  vara något större problem. Jag bara tragglar på liksom...skriver några sidor, fastnar, söker information på internet, fastnar där och läser ännu mer. Kliver ut i vardagen, jobbar, ägnar tid åt familj. Går in i romanvärlden igen och skriver ännu ett kapitel eller två och hoppas nån gång tråckla ihop..allt. Även om det tar mer tid än jag planerat så räcker för all del njutningen längre:)Ibland blir det tillfälligt avbrott i romanskrivandet när det dyker det upp någon intressant skrivartävling jag inte kan motstå. Då plitar jag ner rätt antal ord, skickar in och återgår till romanen som om ingenting hänt. Men, så såg jag reklamen för den här novelltävlingen:

http://vertigo.se/index.php?id=28

Jamen, varför inte? Klart jag måste tota ihop ett bidrag. Kul med en utmaning! Helt olikt allt jag skrivit tidigare, då kan man väl ta ut svängarna ordentligt bara för skojs skull? Jag hade en sprillans ny mardröm som jag grunnade på och skruvade till innan jag försökte krydda berättelsen med vardagliga myter. Och sen var det väl bara att återgå till romanen? Nä, det gick inte. Jag var fast i spökhuset. Jag hade inte en aning om vad mina gamla vänner i medeltida Frankrike höll på med. Istället la jag tid på att redigera skriven text och fick fortsätta med det i ett par dagar, vilket i och för sig inte var fel,  innan jag hörde  romanfigurerna viska i mitt huvud igen...