Initiativ till utmaningen kommer från i InstaMera, ett medlemsprogram och nätverk för småföretagare som vill bli aktiva och synliga på Instagram. Dela gärna! Välkommen att vara med!
Författarsida där jag bloggar om böcker och skriverier.
fredag 31 juli 2015
Fotoutmaning för företagare på Instagram
Initiativ till utmaningen kommer från i InstaMera, ett medlemsprogram och nätverk för småföretagare som vill bli aktiva och synliga på Instagram. Dela gärna! Välkommen att vara med!
torsdag 16 juli 2015
Greve Raymond VI av Toulouse, en nobel karaktär i Ljusets väktare
Ljusets väktare är en historisk roman med en del övernaturliga inslag. Folktro, sägner och religiösa föreställningar hörde till den medeltida människans vardag.
I persongalleriet återfinns en del kungligheter och flera av de besläktade adelsmännen har samma förnamn, nämligen Raymond. Jag har tidigare skrivit om Raymond Roger de Foix här.
I slutet av 1100-talet var Toulouse en av Europas största städer. Kulturen blomstrade med poesi, dans och vallfärdande trubadurer som lovsjöng kvinnan och den höviska kärlekens nöjen och kval.
Handeln var livlig och olika nationaliteter och religioner var välkomna vid grevens hov.
Greve Raymond VI (1156-1222) var en bildad man och livsnjutare som älskade poesi och kvinnor.
Hans mor Constance Capet var syster till kung Louis VII av Frankrike, och greve Raymond VI var en tid gift med Rikard Lejonhjärtas favoritsyster Johanna av England (Joan Platagenet)
Bilden till vänster föreställer Raymond IV, farfarsfar till Raymond VI, och bilden till höger ska vara Raymond VII. Nu är det ju inga avbildade porträtt, men man kan ändå få ett hum om hur greven av Toulouse såg ut och klädde sig.
När påven Innocentius III hotade greve Raymond VI med bannlysning och invasion om han inte slängde ut alla kättare vägrade greven att samarbeta. Han föredrog diplomati framför våld och var känd för att vara en god talare, men påvens åsikter gick inte rubba.
I Ljusets väktare får läsaren stifta bekantskap med greven i en scen där han pryglas offentligt som straff för att han vågat trotsa påven. Ett sådant straff är en oerhörd skymf mot en rik och mäktig adelsman som är släkt med flera av Europas kungahus.
Greven av Toulouse tvingas lämna ifrån sig en hel del slott och egendomar i böter, och för att rädda det som var kvar måste han delta i korståget mot kättare. Han måste alltså strida mot sina egna landsmän och hjälpa påvens armé att tåga in i landet på effektivaste sätt. Något som knappast överensstämmer med Paratge, den hederskodex greven vuxit upp med. Efter att i månader ha följt korsfararnas brutala massaker på oskyldiga får greven nog och byter sida.
En av fyra väggmålningar som handlar om lag och rätt i Minnesota Supreme Court sägs föreställa Raymond VI och visar hur greven år 1208 argumenterar för städernas självständighet, skattelättnader och inskränkning av kyrkans makt. De andra målningarna föreställer Sokrates, Moses och Konfucius.
Här finns information om var Ljusets väktare finns att köpa. Signerade exemplar kan beställas direkt från mig via mail eller här :)
I persongalleriet återfinns en del kungligheter och flera av de besläktade adelsmännen har samma förnamn, nämligen Raymond. Jag har tidigare skrivit om Raymond Roger de Foix här.
I slutet av 1100-talet var Toulouse en av Europas största städer. Kulturen blomstrade med poesi, dans och vallfärdande trubadurer som lovsjöng kvinnan och den höviska kärlekens nöjen och kval.
Handeln var livlig och olika nationaliteter och religioner var välkomna vid grevens hov.
Hans mor Constance Capet var syster till kung Louis VII av Frankrike, och greve Raymond VI var en tid gift med Rikard Lejonhjärtas favoritsyster Johanna av England (Joan Platagenet)
När påven Innocentius III hotade greve Raymond VI med bannlysning och invasion om han inte slängde ut alla kättare vägrade greven att samarbeta. Han föredrog diplomati framför våld och var känd för att vara en god talare, men påvens åsikter gick inte rubba.
I Ljusets väktare får läsaren stifta bekantskap med greven i en scen där han pryglas offentligt som straff för att han vågat trotsa påven. Ett sådant straff är en oerhörd skymf mot en rik och mäktig adelsman som är släkt med flera av Europas kungahus.
Greven av Toulouse tvingas lämna ifrån sig en hel del slott och egendomar i böter, och för att rädda det som var kvar måste han delta i korståget mot kättare. Han måste alltså strida mot sina egna landsmän och hjälpa påvens armé att tåga in i landet på effektivaste sätt. Något som knappast överensstämmer med Paratge, den hederskodex greven vuxit upp med. Efter att i månader ha följt korsfararnas brutala massaker på oskyldiga får greven nog och byter sida.
En av fyra väggmålningar som handlar om lag och rätt i Minnesota Supreme Court sägs föreställa Raymond VI och visar hur greven år 1208 argumenterar för städernas självständighet, skattelättnader och inskränkning av kyrkans makt. De andra målningarna föreställer Sokrates, Moses och Konfucius.
 |
| muralmålning Minnesota, Moses |
Bäckska paviljongen
Idag blev det en liten utflykt till Gathenhielmska kulturreservatet i Majorna, på jakt efter 1700-tals miljöer till nuvarande bokprojekt. Jag trodde att jag tog en bild på hela Bäckska paviljongen, men de fina fingerborgsblommorna, kom visst i vägen:) I det gröna lilla lusthuset skrevViktor Rydberg boken Singoalla när han var olyckligt kär, (enligt föreningen Gamla Majgrabbar, som huserar i byggnaden bredvid) Rydbergs mest kända verk är nog annars dikten Tomten, men den lär han ha skrivit i Slottsskogen en kall vinterdag.
söndag 5 juli 2015
Pia Lerigon recenserar Ljusets väktare
Pia Lerigon, kom trea i Harlequins decembertävling och håller som bäst på att färdigställa sin romancetrilogi, men hinner även med att läsa en hel del böcker.
Nu har Pia recenserat Ljusets väktare på sin blogg och skriver bl a så här:
Titeln och den vackra framsidan skvallrar om en fantasy, men enligt baksidan utspelar sig boken i Frankrike i slutet av 1100-talet och handlar om Eliséau vars mod och viljestyrka för med sig både kärlek och sorg medan påvens armé rustar för att invadera Occitanien.
Övertygad om att boken skulle handla om denna kvinna satte jag igång att läsa. Första kapitlet berättar hur modern blev dräpt och fadern hämnades på mördarna. Men andra kapitlet handlade också om fadern. Likaså tredje.
Vid det här laget var jag rätt less på boken - den skulle ju handla om Eliséau, men istället handlade den om hennes far Enricx. Och någon kärlek var det ju inte heller.
Inledningsvis förstod jag inte alls varför Marie-Louise envisades med att berätta faderns historia: Det stod ju tydligt på baksidan att boken skulle handla om flickan.
Det var då jag bestämde mig var att fortsätta läsa boken med ett öppet sinne och strunta i den förutfattade mening jag fått om bokens innehåll då jag läst baksidestexten.Och DÅ blev det här en rätt bra bok. Ja, en riktigt bra bok faktiskt. För Marie-Louise Fritzén kan verkligen berätta en historia och hon har bra gestaltning och bra närvaro i karaktärerna. Fadern kunde väl haft lite mer inre dialog och känslor, men låt gå för det när allting annat var så bra skrivet ;)
Nu har Pia recenserat Ljusets väktare på sin blogg och skriver bl a så här:
Titeln och den vackra framsidan skvallrar om en fantasy, men enligt baksidan utspelar sig boken i Frankrike i slutet av 1100-talet och handlar om Eliséau vars mod och viljestyrka för med sig både kärlek och sorg medan påvens armé rustar för att invadera Occitanien.
Övertygad om att boken skulle handla om denna kvinna satte jag igång att läsa. Första kapitlet berättar hur modern blev dräpt och fadern hämnades på mördarna. Men andra kapitlet handlade också om fadern. Likaså tredje.
Vid det här laget var jag rätt less på boken - den skulle ju handla om Eliséau, men istället handlade den om hennes far Enricx. Och någon kärlek var det ju inte heller.
Inledningsvis förstod jag inte alls varför Marie-Louise envisades med att berätta faderns historia: Det stod ju tydligt på baksidan att boken skulle handla om flickan.
Det var då jag bestämde mig var att fortsätta läsa boken med ett öppet sinne och strunta i den förutfattade mening jag fått om bokens innehåll då jag läst baksidestexten.Och DÅ blev det här en rätt bra bok. Ja, en riktigt bra bok faktiskt. För Marie-Louise Fritzén kan verkligen berätta en historia och hon har bra gestaltning och bra närvaro i karaktärerna. Fadern kunde väl haft lite mer inre dialog och känslor, men låt gå för det när allting annat var så bra skrivet ;)
fredag 3 juli 2015
Trevlig signering hos Akademibokhandeln i Varberg!
Det blev en härlig signeringskväll tillsammans med Kamilla "Minnesbäraren" Oresvärd i ett soligt Varberg. Tack Göranssons bokhandel!
onsdag 1 juli 2015
Boksignering Långtorsdag i Varberg 2 juli
Långtorsdag i Varberg innebär en massa trevliga aktiviteter och att butikerna har kvällsöppet till kl 21.00. Den 2/7 kommer jag och Kamilla Minnesbäraren Oresvärd att signera våra böcker i Akademibokhandeln, Varberg, mellan kl 18-20. Kom gärna förbi och prata med oss en stund!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)