Marie-Louise Fritzén-författare: Greve Raymond VI av Toulouse, en nobel karaktär i Ljusets väktare

Ljusets väktare är en historisk roman med en del övernaturliga inslag. Folktro, sägner och religiösa föreställningar hörde till den medeltida människans vardag.

I persongalleriet återfinns en del kungligheter och flera av de besläktade adelsmännen har samma förnamn, nämligen Raymond. Jag har tidigare skrivit om Raymond Roger de Foix här.

I slutet av 1100-talet var Toulouse en av Europas största städer. Kulturen blomstrade med poesi, dans och vallfärdande trubadurer som lovsjöng kvinnan och den höviska kärlekens nöjen och kval.
Handeln var livlig och olika nationaliteter och religioner var välkomna vid grevens hov.

Greve Raymond VI (1156-1222) var en bildad man och livsnjutare som älskade poesi och kvinnor.
Hans mor Constance Capet var syster till kung Louis VII av Frankrike, och greve Raymond VI var en tid gift med Rikard Lejonhjärtas favoritsyster Johanna av England (Joan Platagenet)

Bilden till vänster föreställer Raymond IV, farfarsfar till Raymond VI, och bilden till höger ska vara Raymond VII. Nu är det ju inga avbildade porträtt, men man kan ändå få ett hum om hur greven av Toulouse såg ut och klädde sig.

När påven Innocentius III hotade greve Raymond VI med bannlysning och invasion om han inte slängde ut alla kättare vägrade greven att samarbeta. Han föredrog diplomati framför våld och var känd för att vara en god talare, men påvens åsikter gick inte rubba.

I Ljusets väktare får läsaren stifta bekantskap med greven i en scen där han pryglas offentligt som straff för att han vågat trotsa påven. Ett sådant straff är en oerhörd skymf mot en rik och mäktig adelsman som är släkt med flera av Europas kungahus.
Greven av Toulouse tvingas lämna ifrån sig en hel del slott och egendomar i böter, och för att rädda det som var kvar måste han delta i korståget mot kättare. Han måste alltså strida mot sina egna landsmän och hjälpa påvens armé att tåga in i landet på effektivaste sätt. Något som knappast överensstämmer med Paratge, den hederskodex greven vuxit upp med. Efter att i månader ha följt korsfararnas brutala massaker på oskyldiga får greven nog och byter sida.

En av fyra väggmålningar som handlar om lag och rätt i Minnesota Supreme Court sägs föreställa Raymond VI och visar hur greven år 1208 argumenterar för städernas självständighet, skattelättnader och inskränkning av kyrkans makt. De andra målningarna föreställer Sokrates, Moses och Konfucius.