Sin eller hennes?

Sitter i redigeringsträsket och våndas, tänk att jag trodde jag hade koll på sin/hennes:) Men så är det tydligen inte.


Fast jag tror jag får skriva om meningen som korrekturläsaren har rättat. Han bar henne till hennes döda mor låter lite knövligt. Kanske han bar flickan till
sinäsch, hennes döda mor?  Eller avlivade sin älskling och begravde henne på platsen ...

Ifall någon är lika förvirrad som jag kan man i Språkriktighetsboken läsa att:

Traditionellt syftar sin, sitt, sina på subjektet i samma sats, han hämtade sin väska, medan hans, hennes, dess, deras syftar på led utanför satsen, han hämtade hans väska, det vill säga någon annans väska.

Så länge det bara finns ett subjekt i satsen fungerar regeln. Om det däremot finns flera led i satsen blir syftningarna lätt otydliga: Han bad henne hämta sin väska. Vems? Hans egen eller hennes?

Kvistigheterna kring sin eller hans har diskuterats av flera språkvårdare. Se till exempel:

Mikael Reuter: Sin och hans
Språkriktighetsboken, 2005, s. 219 ff